/ Vänskolor / Skolorna / Malook

Malook

Malook, eller Ghulam Muhayydin som skolan också kallas, är en pojkskola med 1000 elever. Skolan består av 25 klasser från årskurs 1-10. Det finns bara 8 klassrum så 60% av pojkarna sitter utomhus. För att lösa platsbristen på skolan har man också delat upp skoldagen i två skift, 8-12 och 13-16.30.

Enligt en undersökning 2006 började 137 pojkar på Malook årskurs 1, men bara 30 stycken gick i klass 8. Många tvingas sluta skolan eftersom familjerna är fattiga och behöver deras hjälp för att försörja sig.

För att eleverna ska få tillgång till rent dricksvatten finns en brunn på skolan. Det finns ett litet laboratorium och ett bibliotek. Skolan har en volleybollplan där pojkarna har idrott. Lunch äter man hemma.

Bilderna nedan är tagna av en skolkonsulent på SAK i Afghanistan. Klicka på en bild för att se den större.

Ghazni

Malook ligger i provinsen Ghazni i sydöstra Afghanistan. Ghazni har 931 000 invånare (2002). Genom provinsen går den viktiga vägen mellan Kabul och Kandahar och Ghazni är därför ett viktigt handelscenter. Provinsen är uppdelad i 19 distrikt.

Malook ligger i distriktet Quarabagh. Distriktet har ca 200 000 invånare och befolkas av två etniska grupper. Ca 55% är pashtuner och 45% är hazaras. Pastuner talar pashtu och hazara talar en dialekt av dari. Både dari och pashtu är officiella språk i Afghanistan och man får lära sig dem i skolan.

Skolan ligger i en by, Malook, med ca 20 000 invånare, de flesta pashtuner. Rent dricksvatten i byn är en bristvara och sjukdomar som diarré är vanliga och allvarliga.

En del yngre flickor i byn får utbildning i moskén.

Ladskapet i Quarabagh är olika i de olika delarna. I sydväst är det öken, i sydöst slätter och i norr är det bergigt. Distriktet är hårt drabbat av torka och eftersom de flesta försörjer sig på jordbuk eller boskapsskötsel drabbas befolkningen hårt.

På grund av säkerhetssituationen kan svenskar inte besöka Ghazni. 2007 blev 23 sydkoreaner kidnappade i Ghazni. Talibaner är aktiva i området och kontakterna med vänskolorna i Ghazni sker därför med hjälp av SAKs skolkonsulenter. Även dessa berättar att de den senaste tiden fått allt svårare att arbeta.

En elev på Malook berättar

Jag heter Khan Mohammad och är 11 år. I min familj finns 30 personer. Jag tycker mycket om att gå i skolan. Jag går i klass 4 och har ca 1 km till skolan, jag går till fots för att komma dit. Mitt favoritämne är språk. Om jag fick bestämma skulle jag göra skolbyggnaden mycket bättre. Nu finns det tex ingen skolgård att leka på.

Innan jag går till skolan läser jag mina läxor och när jag kommer hem hjälper jag till med arbetet på gården. På min fritid tycker jag om att spela fotboll. På vinterlovet studerar jag religiösa ämnen i moskén och på sommarlovet hjälper jag till hemma på gården. På fredagar när vi är lediga från skolan så läser jag läxor och leker med mina kompisar.

Båda mina föräldrar är i livet, min pappa är lantbrukare. Situationen i vår region är inte så bra så det påverkar vårt liv. Min favoritmat är soppa och favoritkläder är vita kläder.

En lärare på skolan berättar

Jag är mattelärare och har själv gått ur 3:an i gymnasiet. Jag är 28 år och från Ghazniprovinsen. Jag har tre barn, 6, 3 och 1 år gamla. Under krigen var det många som flydde men jag stannade kvar i byn.

Jag tjänar ca 400 kr. i månaden. Det räcker för att försörja min familj i tio dagar. Därför driver jag även en affär efter skolan.

Rektor på skolan berättar

Jag heter Abdul Qayum och är 52 år gammal. Jag kommer från Ghazniprovinsen och har gått ut gymnasiet. Ingen annan i min familj har ett jobb, de arbetar på gården. Vi har inga djur, men lite land. Min inkomst som rektor är 435 kronor i månaden. Det räcker för att försörja min familj på 10 personer i 15 dagar. Jag tror att 1500 kronor skulle räcka för att försörja familjen.

Det finns inte tillräckligt med klassrum för eleverna på skolan. Många av eleverna slutar skolan på grund av fattigdom.

Några i byn har tillgång till rent dricksvatten, men det är långt ifrån tillräckligt. Många flydde området under krigen. Några har kommit tillbaka, men många har inte gjort det p.g.a. säkerhetssituationen och fattigdomen.

Vänskola i Sverige

Malook och Tuböleskolan i Skellefteå är vänskolor sedan 1996.