Religion

 


Sedan en koalition bestående av ett 10-tal islamiska gerillagrupper (mujahidin) tagit makten i april 1992 utropades Afghanistan till en islamisk stat.

Islam ersatte gradvis andra religioner, främst buddhism och zoroastrism, från den första arabiska erövringen år 652 fram till ghaznavidernas välde på 1000-talet. Dock omvändes kafirerna i östra A. så sent som i slutet av 1800-talet. I dag beräknas 80 % av afghanerna vara sunnimuslimer, traditionellt av den hanafitiska rättsskolan. Omkring 20 % är shiamuslimer, varav 18 % imamiter (tolv-imam-sekten) och knappt 2 % ismailiter. Det kan vara svårt att dra en gräns mellan sunniter och shiiter, eftersom de senare i vissa fall tar sin tillflykt i låtsad anslutning till den dominerande religionsformen, s.k. taqiya.

Sunnismen

Sunnismen uppträder i Afghanistan i strängt traditionell form. Den betonar bl.a. vikten av segregation mellan män och kvinnor utanför familjen. Bland sunniterna har sufiordnarna och deras ledare (pir) haft stort inflytande. Pirerna hör i regel till någon av de stora sufiordnarna (Naqshbandi, Qadiri, Chishti eller Suhravardi). Den traditionella folkliga sufismen präglas av föreställningar om magisk helbrägdagörelse och vallfarter till heliga mäns gravar. Shiiter tillhörande tolv-imam-sekten återfinns framför allt i västra och sydvästra A. (där de ofta kallas farsiwan), bland det centrala höglandets hazarer, bland tadzjikerna i de nordöstra bergsområdena, bland de persisktalande qizilbash i Kabulområdet och en del pashtunska stammar på gränsen till Pakistan (särskilt turi och bangash). Ismailiterna lever främst i Bamiyanområdet i centrala höglandet och i bergsprovinsen Badakshan längst upp i nordöst. I städerna finns också mindre grupperingar av hinduer och sikher. En liten judisk minoritet har till största delen utvandrat, men ännu på 1970-talet fanns en fungerande synagoga i Herat. Ingen kristen mission att tala om har kunnat bedrivas i A.

Under talibanerna, som huvudsakligen kommer ur den pashtunska folkgruppen, har sunnitisk islam tillämpats i sin strängaste form. Den sekulariseringsprocess av undervisning och rättskipning som de kommunistiska regimerna under 1970- och 1980-talen försökte åstadkomma avstannade fullständigt under 1990-talet. Talibanregimen har generellt tillämpat en mycket sträng tolkning av den islamiska lagen (sharia) med verkställan av bl.a. spöstraff och amputationer. Alla grupper som inte delar deras tolkning och tillämpning av islam har varit utsatta för förtryck och tortyr, så inte minst den shiitiska befolkningen i det centrala höglandet (Hazarajat) och i de nordvästra delarna av landet.