Jag vaknade till av att fönstren stod och slog. Det blåste och regnade. En front som drog över dalen. Gick upp och stängde. Gick ut. Tittade upp mot branterna. Det var fortfarande svart. Mörka floden. Det stod som ett egendomligt rum av tystnad mellan bergen. Vi gav [...]
Det är fysiskt att resa i Afghanistan. Förutom allt annat. Det märks och känns att man tar sig fram. Det börjar redan på toaletten på PacTec-terminalen i ett hörn av Kabuls flygplats. PacTec är för övrigt en förnämlig organisation, som gör att det över huvud [...]
Fick en nödvändig påminnelse om var vi faktiskt kommer ifrån. Om livets ursprung. Vatten. I Sverige tänker vi inte på det. Vi låter kranen stå på och rinna. Alltför ofta. Varmvattnet flödar. Ibland till och med utan att vi är där. Oj, vad det rinner! När man [...]
Utbildning. Det är vad det handlar om. Utbildning och jobb. Gruppen med den allra lägsta läs- och skrivkunnigheten i Afghanistan är nomadfolket Kuchis. Jag har tidigare fått lära mig – med alla reservationer för statistikens otillräcklighet här – att [...]
Trots gårdagens dramatiska välkomnande tillbaka till Kabul, lyckades jag somna tidigt. Adrenalintrött, möjligen. Vaknade igen vid ettiden av en serie kraftfulla explosioner inte så långt bort. Boom-boom, ekade det i natten. Bakomliggande maskingevärseld. [...]
Vi hade landat i ett ljummet och dammigt Kabul, åkt direkt på säkerhetsmöte på vårt huvudkontor, ätit min favoriträtt Kabuli Pilau till lunch, för att sedan återvända till compounden för att packa upp och vila lite. Då – i bilen – kommer första [...]
Jag undrar om det finns något roligare och mer givande än att föreläsa för barn? Ja, föreläsa och föreläsa. Snacka lite. Samtala. Lyssna på deras frågor. Se var det hamnar. Har nu alltså inlett min lilla Sverigeturne, där jag pratar om och visar bilder från [...]
Nu lyser solen igen i Kabul. Bländande och het. Snön flyter. Formligen ångar upp från asfalten. Det droppar vårvilt från taken. Var det vinterns sista ryck vi såg häromdagen? Antar att flyktingarna i lägren och fattigbarnen under broarna drar en särskild [...]
Från lunchtid idag fick vi lov att hålla oss inne på compounden. Från och till har det hörts skottlossning i fjärran. Oklart exakt hur långt bort. Troligen den afghanska militärens varningsskott mot de demonstrationer, som bröt ut efter fredagsbönen. Fjärde dagen [...]
Det började snöa när vi åkte ut till Bagrami. Ett flyktingläger, skulle de flesta säga, men den afghanska regeringen och FN vill hellre kalla det och andra läger ”settlements for IDP´s ”. Bosättningar för ”Internally Displaced Persons”. Ja, flyktingar inom [...]
Jag står och tittar på den nya rullstolen. Känner mig högtidlig. Det är den senaste modellen som, för bara ett par månader sedan, kommit ut från verkstaden i Jalalabad. RAD´s verkstad. Alltså den verkstad, som tillverkar inte bara rullstolar, utan också kryckor, [...]
Musik. Vilken kraft det kan vara. Musik kan bygga broar, sträcka ut händer, öppna armar. Väcka spirande tankar om en annan och bättre framtid. Tänkte jag, inte så lite högtidligt, när jag var på avslutningskonsert för det afghanska nationella musikinstitutets [...]
Då var det klippt. Frisören har sålt. Till en annan frisör. Med munskydd. Har nu varit där för sista gången. Så är det. Det var inte lika roligt längre. Det var en helt annan energi i salongen. Borta var lugnet. Inga barn, som skrattade och skojade. Ingen Ahmad [...]
De kommer att bli barnmorskor. Det är stort nog. De kommer att rädda många liv. Både på barn som ska födas och på deras mammor. Men – de kommer inte bara att bli barnmorskor. De kommer också att bli förebilder. För andra afghanska kvinnor. Långt ute i byarna. [...]
Nu ska jag förmedla ett nödrop. Ett desperat skrik från tusentals tomma magar och lika många frusna händer och fötter. Det kommer från flyktingarna i Kabuls största flyktingläger, Charahi Qambar. Jag har just varit där. Det gjorde ont. Lägret är uppdelat i två. [...]
Under en ganska lång stund var jag tämligen säker på att det inte skulle bli något visum. Nästa stund hade jag så gott som bestämt mig för att ta beslutet själv: ”Jag ger helt enkelt f-n i det. Går härifrån med rak rygg. Det är inte värt det”. För [...]
Jag gick upp tidigt för att se om de, trots allt, visade matchen på TV. Jag menar, jag betalar faktiskt 1,000 Afghanis i månaden för mina drygt 600 kanaler. Någonstans borde den väl halka in, kunde man tycka. Det var iskallt i rummet där jag har TV:n. Vill inte kalla [...]
En av de nyttiga sakerna med att bo i ett land som Afghanistan, är att man inte tar saker och ting för givet. Det man i vårt välordnade hemland bara utgår från ska fungera – värme, vatten, avlopp och många andra saker – det kan man inte räkna med på samma [...]
Så fick man i alla fall vara med om det en gång i Kabul. Vinterlandet. Det fortsatte att snöa hela natten, så när vi åkte till jobbet i morse var det genom en annan stad. Alldeles fylld av syre. Tyst. Långsam. Och framförallt – inte brun, utan vit-vit-vit. [...]
Oj, vad det har snöat i Kabul idag! Oj, vad alla afghaner – utom möjligen de som sitter på lastbilsflak – blir glada! De vet att för varje stor, vit snöflinga, så ökar förutsättningarna för att det ska spira något ur jorden i vår. Betydligt bättre [...]
Det hade snöat när jag kom tillbaka. Det gnistrade på bergen. ”Nere” i stan på 1800 meters höjd hade det mesta smält bort, men lite låg kvar på skuggiga ställen. Kalla nätter. Den här gången drabbades jag mest av tiggarna. Kändes som ovanligt många. [...]
I regngloppet i Uppsala ringlade en lång, lång kö. Bort mot Stadsbiblioteket. Nämen, tänkte jag. Det kan väl ändå inte vara möjligt… Det var det inte heller. Kön ledde mot en scen, där ett lokalt företag delade ut julklappar. En gäll tomte, som uppenbart [...]
Så här i juletid skulle jag vilja presentera Mazari Gul för er. Gul betyder förresten blomma. Mazari Gul är 37 år och sitter i rullstol. Han kan nämligen inte röra sina ben sedan en olycksalig dag 1987, då han var 13 år gammal och ute och lekte med sina kompisar. [...]
Frisören var kvar på hörnet. Jag drog en suck av lättnad och gick in. Julklippningen räddad. Vi började fnissa direkt. Det har ju blivit så nu. Med våra små hyss. Våra tummar och pekfingrar runt hakan och den spelat allvarliga minen. Som bara håller i… ingen [...]
Så sent som i eftermiddags visste jag varken vart jag skulle, eller när det började. Sen kom beskedet att det skulle börja 18.30, men inte var. Det fick jag reda på i bilen till stället, alldeles innan det började. Jag har helt enkelt varit på Secret Cinema. Hemlig [...]
