/ Bistånd / Landsbygsutveckling

Landsbygdsutveckling

Programmet för landsbygdsutveckling är utformat i linje med regeringens strategi för landsbygdsutveckling. Det har som mål att bidra till ett förbättrat liv för människorna på landsbygden och öka deras medverkan i utvecklingen av sina egna samhällen.

Programmet har följande komponenter::
National Solidarity Programme (NSP)
Byggnation
Vatten och sanitet
Försörjningsprojekt
Jordbruksstöd till den lokala partnern CoAR
Kapacitetsutveckling

I enlighet med strategin antagen av årsmötet 2008 är SAKs ambition att programmet för landsbygdsutveckling ska arbeta alltmer integrerat med programmen för utbildning och funktionsnedsatta.

Personal från programmet medverkar i samordningsmöten med ministeriet för återuppbyggnad och utveckling av landsbygden (MRRD) inom vatten & sanitet och NSP. Förutom CoAR samarbetar man med organisationen Afghan Carpet Exports Guild.

National Solidarity Programme
NSP, som finansieras av Världsbanken, har till syfte att mobilisera lokalsamhällena att delta i utvecklingen av sin egen lokala omgivning. Programmet leds av MRRD. Byutvecklingsråd (CDC), som består av representanter från byn (män och kvinnor) beslutar om ett projekt, för vilket de begär och får anslag av MRRD som en klumpsumma. Ledningsenheter på provinsnivå bistår byarna via en facilitator att genomföra projekten. SAK har fungerat som en sådan facilitator i Wardak.

SAKs åtagande som facilitator för NSP i Wardak startade i augusti 2003 och har förlängts flera gånger. I slutfasen ska byutvecklingsrådens verksamheter konsolideras, man ska se till att de beviljade anslagen utnyttjats och överlämna byutvecklingsråden till provinskontoren för rekonstruktion och utveckling av landsbygden. Från starten fram till december 2007 hade bara 70 av 544 byutvecklingsråd utnyttjat sina anslag fullt ut och avslutat 578 projekt, medan under 2008 hela 190 byutvecklingsråd avslutade 425 projekt. Nya ansökningar utformades och lämnades till provinsledningen för behandling.

Nästan 1 700 representanter för byutvecklingsråden och bybor har utbildats i projektledning och planering, NSP-manualen, ledarskap, inköp och finans, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Dessutom har personal, inklusive ministeriepersonal, utbildats. Varje kvartal har konferenser hållits på distriktsnivå, där representanter för byutvecklingsråden deltagit tillsammans med lokala styrande. Nätverk har skapats med andra biståndsaktörer och småprojekt har dragits igång. Det har lett till att 75 läskunnighetsklasser och 20 byklasser startats av utbildningsdepartementet, UNICEF och WFP. 33 byutvecklingsråd har fått yrkesutbildning och uppdragsbeskrivningar har utformats för nya projekt.

Säkerhetsläget förblev besvärligt. I en del distrikt som varit säkra tidigare ledde konflikter om betesmark mellan nomader och bybor till att en del verksamhet fick läggs på is i fyra månader. I det osäkra distriktet Jaghatu hyrde SAK/NSP in lokala facilitatorer från byarna för att slippa dagliga transporter av personal. Lokala rebeller krävde att SAK skulle acceptera deras villkor för att få fortsätta sitt arbete. SAK organiserade då ett bymöte där SAKs status och oavhängighet tydligt fastslogs. Som resultat fick SAK byns fulla stöd.

Ett annat stort problem var sen utbetalning av anslag på grund av statlig byråkrati och betydande förseningar i kontraktskrivning och fakturering. Finansministeriet införde en beskattning som är ett stort hinder för att kunna nå de uppsatta målen för faciliteringsarbetet.

Byggnation
Större vikt har lagts vid kvalitetskontroll, översyn, miljö och katastrofhantering. Sex ingenjörer utbildades därför i moderna redskap och tekniker för byggnation inklusive kvalitetskontroll och projektdesign. De förde sedan sin nya kunskap vidare till annan SAK-personal inom byggnadsverksamhet vid workshops och seminarier.

I byggprojekten ber SAK lokalsamhällena att bidra med byggmaterial och arbetskraft. Huvudsyftet med det är att skapa en känsla av ägarskap till projektet bland byborna. Men många andra aktörer kräver inte något sådant bidrag från målgrupperna, vilket är en av de utmaningar SAK möter. En annan är bristen på samordning mellan olika aktörer (enskilda organisationer, privata firmor, militärens PRT), vilket skapar förvirring och svårigheter.

Ytterligare ett problem är att få bidrag utbetalade i tid. Säsongen för byggnadsarbeten är mycket kort i många delar av Afghanistan och om medlen blir tillgängliga först sent på hösten blir projekten ofta försenade och kvaliteten påverkas.

Vatten och sanitet
Förutom de brunnar och latriner som anläggs i anslutning till skolor och kliniker bygger och reparerar SAK även brunnar samt bygger latriner på landsbygden. I samband med dessa projekt får byborna utbildning i hygien. 2008 byggdes 150 brunnar och ca 600 reparerades. Nästan 8 000 personer (54% kvinnor) fick i samband med det utbildning. En mekaniker utbildades i underhåll för varje brunn.

Försörjningsprojekt
Två pilotprojekt inleddes 2008 i byn Asqalan norr om Kunduz. De syftar till att förbättra möjligheterna till diversifierad försörjning för speciellt utsatta familjer och särskilt för kvinnorna. Ett projekt riktar sig till kvinnorna och handlar om mattvävning, det andra är ett jordbruksprojekt för männen. Lokalsamhället har deltagit mycket effektivt i projektet via byutvecklingsrådet.

Mattvävningsprojektet omfattar 140 familjer som fått lån på 20 000 Afs (ca 3 000 SEK). För att kunna sköta kreditsystemet på ett hållbart sätt utvecklades ett system med roterande fonder. Lånen ska återbetalas inom 12 månader.

SAK har introducerat en ny typ av vertikala vävramar som ska ersätta de traditionella liggande ramarna, eftersom dessa ger ryggproblem. Andra skyddsåtgärder är också planerade tillsammans med läskunnighetskurser (LHL), eftersom de flesta kvinnorna är illitterata.

Männen är organiserade i en intresseförening för mattor i byn och i Kunduz. De har uppgiften att ta mattorna till Kunduz, tvätta, klippa och marknadsföra dem. De har fått utbildning i marknadsföring. Det är också männen som handhar familjens pengar och ansvarar för försörjningen.

De problem man stött på är främst brist på maskiner och lokaler för att bereda mattorna och man behöver hitta nya marknader.

Projektet för jordbruk och boskapsskötsel genomfördes i partnerskap med Cooperation of Afghan Relief (CoAR). Bönderna har fått utbildning i förädling av frukt, förbättrat utsäde och gödning. Även kurser i förebyggande av sjukdom hos djur har hållits, boskap har vaccinerats och behandlats.

Projektet har lett till att de som omfattas av projektet har sett sina inkomster öka och kostnader minska.

Stöd till CoAR
De flesta afghaner bor på landsbygden och försörjer sig på jordbruk och boskapsskötsel. Nästan all uppodlad mark är konstbevattnad. Torka förekommer ofta och 2008 drabbades den norra delen av landet.

SAK stödjer CoAR:s jordbruksprogram. Det innefattar förädling och produktion av utsäde (vete och ris), tekniskt stöd till bönderna, utbildning av kvinnliga familjemedlemmar och kapacitetsutveckling av böndernas organisationer.

Förbättrat utsäde av de vanligaste grödorna:
CoAR:s kontraktsbönder producerar förbättrat utsäde av den största grödan vete, men också mindre kvantiteter ris. 2008 såldes utsäde tillsammans med gödning till 12 000 bönder. Det förbättrade utsädet ger ungefär 20% högre skörd än traditionella sorter. Vid fältbesök har man dock konstaterat att mer kunskap behöver spridas bland odlarna om högavkastande varianter av utsäde och ny teknologi. Ett annat problem man stött på är att de militära PRT-trupperna distribuerar utsäde och gödningsmedel gratis till bönderna, vilket gör det svårt för CoAR att sälja sina produkter trots högre kvalitet. Detta är ytterligare ett exempel på skillnader i arbetssätt och bristen på samordning mellan olika aktörer.

Rådgivning: Bönderna har fått gedigen utbildning av CoAR:s rådgivare i tekniker för att odla och mångfaldiga utsäde, vilka gett tekniskt stöd även under växtsäsongen. Säker mattillgång och marknadsföring lärdes ut till både män och kvinnor i jordbrukarfamiljerna. Grupper av bönder tränades i att organisera sig i syfte att etablera enheter för produktion av utsäde vilka leddes av producenterna själva. Detta ses som ett led i att ge projektet långsiktig hållbarhet

Kapacitetsutveckling: SAK har bidragit till kapacitetsutveckling inom CoAR genom att avdela en biträdande teknisk rådgivare till organisationen. SAK och CoAR har tillsammans arrangerat seminarier och workshops och deltagit i olika nationella utvecklingsfora.

(Ur SAKs verksamhetsberättelse 2008)

Foto: Börje Almqvist