För några dagar sedan kom SAKs styrelseledamot Mohammad Fazlhashemi till Kabul. I egenskap av internationell expert på jämlikhetsfrågor inom islam höll han ett föredrag på Safi Landmark i centrala Kabul. En flock NGOer och organisationer med mänskliga rättigheter/jämlikhetsprofil var inbjudna. Senare höll Mohammad samma föredrag på SAKs Management Workshop, inför ett 50-tal chefer från SAKs alla projektkontor. Bra grej.
Ett brinnande aktuellt ämne efter att shiit family law (”våldäktslagen” i västerländska medier) godkänts av president och parlament. Motståndet mot lagen har växt, mediernas kritik har varit kompakt. Och för en gångs skull handlade deras Afghanistanrapportering inte bara om ”body count” och självmordsbombare.
Igår kom kvittensen på att uppmärksamheten gett effekt.
Förändringar kanske är på gång?
Hmm. Ting tar tid.

Karzai signed law not knowing the contents

Jordbävning!
...eller var det inbillning?

Jag hör böneutropen så klockan är väl nånstans mellan fyra eller fem på morgonen. Ska jag (orka) ställa mig i dörrkarmen, ska jag sticka ut, lämna huset bums?
En god vän, som arbetade i uppröjningsarbetet i Pakistan efter jordbävningen 2005, har tipsat om att ha ett glas vatten bredvid sängen. Gungar vattnet är det allvar och inte inbillning.

Kunde inte somna om, gick upp tog en kopp kaffe, lyssnade på böneutropen...det skakade ju inte så himla mycket, egentligen.

Man är dum i huvudet.

Tiotals döda i afghanskt skalv

* Hollywoodregn = massiva mängder vatten som duschas ut på ett nästan onaturligt sätt, ungefär som i gamla svartvita Hollywoodfilmer.

Besökte projektkontoret i Wardak för att diskutera den amerikanska militära förstärkningen som pågår i provinsen. Förstärkningen är tydlig redan nu, men troligtvis långt ifrån fulltalig. Stora amerikanska transporthelikoptrar flyger skytteltrafik in och ut ur provinsen, och bara någon kilometer från projektkontoret byggs en ny amerikansk bas.

Om ”Obamas surge” blir av kommer den innebära en ökning med flera tusentals soldater i östra och södra Afghanistan. Eftersom talibangrupper och amerikanska styrkor, inklusive afghansk polis och militär, brukar drabba samman i delar av Wardak är vi oroliga för vad ännu fler utländska soldater kommer innebära för våra kliniker och skolor. Med våren i antågande brukar också striderna intensifieras.

Provinshuvudstaden Maidan Shar ligger en timme från Kabul, vägen dit är snabb. Det var under talibanernas styre som vägen asfalterades, berättade föraren. ”Någonting bra gjorde de i allafall” sa han och flinade.

Vi fördröjde avfärden till kontoret i morse. Anledningen var en explosion vid 7-tiden i Kote Sangi i Kabuls västra delar. Den första informationen kom från våra egna anställda. Ett 20-tal av dem satt på bussen endast 200 meter från explosionen. Hade bussen varit några minuter snabbare kunde det gått mycket illa.

Den 11 februari i år genomfördes en synkroniserad självmordsattack på fyra olika platser i Kabul. 20 personer dödades, ett 50-tal skadades. Med detta färskt i minnet valde vi att stoppa de transporter som ännu inte börjat rulla mot kontoret i andra änden av stan.

Attacken i morse var troligtvis en fjärrstyrd sprängladdning intill en polischeckpoint, och dessutom på en plats där daglönarna samlas och hoppas på dagsverke. Fem personer uppges ha skadats. Det har inte gått att få fram fler uppgifter. Afghanska medier fokuserade i dag på Natos generalsekreterare som mötte president Karzai. Det i sin tur gjorde att Isaf patrullerade mer än vanligt.

Normalt ser vi till att alltid ha rejäla avstånd till alla militärkonvojer, checkpoints och liknande. Men vad gör man om det bara finns ett fåtal vägar till jobbet? Vissa platser måste passeras.
Kote Sangi ligger på vägen mot Wardak-provinsen i sydväst, där den amerikanska militära uppladdningen pågår för fullt.